Kom och se framtidens Borlänge med oss!

Nu är det snart midsommar, men innan det så ska vi i majoriteten klubba Borlänge kommuns nya strategiska plan. I den finns våra visioner och strategier för kommande 4 år. I den står bland annat att Vi ska bygga trevliga boendemiljöer så att Borlänge fortsätter att växa och är en attraktiv bostadsort för fler. Borlänge växer och vi ska bygga över 1500 nya bostäder med variation i läge och utbud de kommande 4 åren. Bebyggelse som är prisvärd, miljövänlig och utvecklad för en modern stad ska prioriteras.

Byggande av attraktiva boendemiljöer ska locka fler att bosätta sig i staden och på landsbygden. Vi ska förtäta centrum, vi ska bygga i Uvbergsviken, Jakobsdalen, Oberget och på många fler platser. Genom att vara Sveriges byggvänligaste kommun ska nya bostäder
tillskapas med blandade upplåtelseformer.

Och nu vill vi visa dig hur dessa nya byggen ska se ut och vart dessa ska byggas. Lördagen 31 augusti, onsdagen 11 september samt måndagen 23 september – har du chansen att åka buss med oss – där vi kommer visa alla nya fantastiska lägen där det ska byggas Borlänge.

Mer information kommer under hösten men boka in dessa datum redan nu. Genom att vara Sveriges byggvänligaste kommun ska nya bostäder tillskapas med blandade upplåtelseformer.

Glöm inte vi bjuder på fika!

Verksamhetsbesök Servicecenter

En verksamhet som jag noggrant följt är Servicecenter – från verksamhetsbesöket på Sollefteås servicecenter, till invigningen av vårt eget servicecenter på Södra backa till verksamhetens nuvarande lokaler i Stadshuset. Det har varit en ynnest att se denna verksamhet växa och blomma ut. Tanken har varit en mer tillgänglig kommun för våra Borlängebor och andra intressenter. Något som jag vill påstå att vi uppnått – med Servicecentrets arbetssätt.

Idag har enheten 20 kommunvägledare som arbetar inom olika arbetsgrupper som exempelvis IT och telefonfrågor eller säkerhetsfrågor.

Servicecenter lever efter värdegrunden och jobbar efter att alltid ha Borlängebon i fokus! De är generalister som hanterar många olika ärenden, vilket ger dem en bred och god kunskap om kommunen. Det innebär att de dagligen har kontakt med Borlängebon i alla livsfaser och i alla sinnestillstånd – vilket i sig innebär att de blir experter på att möta Borlängebon.

Medarbetarna skojade och sa: ”vi vet en hel del om vad Borlängebon tycker om kommunens enheter” samt ”om något är fel i kommunen så brukar de vara först att får reda på det”. Då de också är de som ser till att Borlängebon får återkoppling på sina funderingar så känns det tryggt att det också är Servicecenter som kan berätta för organisationen när något är fel.

Servicecenter önskade också öka sitt samarbete med kommunens enheter. De ville vara med och bidra till enheters verksamhetsutveckling, då de vet vad Borlängebon vill. De försäkrade mig om att de både kunde ta på sig fler ärenden samt vara en del i att förbättra arbetet på andra enheter bara de fick chansen.

Det är så roligt att se hur långt Borlänges Servicecenter kommit på kort tid. På två år har organisationen utvecklats och effektiviserats och gjort kommunen mer tillgänglig för Borlängeborna. Målet har hela tiden varit att Borlängebon inte ska hamna i långa, irriterande telefonköer samt att de ska få återkoppling på sina funderingar. Då jag fick sitta med och lyssna en stund så kan jag säga att det känns som att vi har kommit långt med våra mål.

Tack för att ni tog emot mig och tack för en bra presentation av ert arbete. Återigen, tack och på återseende!

E16 är en livsnerv för Västerdalarna

Ökad säkerhet på våra vägar är något som behöver prioriteras. Oavsett om man åker bil, cyklar eller på annat sätt tar sig fram i trafiken ska man kunna känna sig säker.

Varje förolyckat liv är ett liv för mycket. Därför är vi positiva till att Trafikverket arbetar med att höja trafiksäkerheten. Dock vänder vi oss kraftfullt mot att den enda trafiksäkerhetshöjande åtgärden som Trafikverket föreslår för E16 från Djurås och västerut är en hastighetssänkning. För oss är det helt oacceptabelt.

E16 är en viktig väg för Västerdalarna. På den färdas människor som ska till och från sina arbeten. Våra företag är beroende av att kunna transportera sig själva och sina varor längs med vägen. Till det kommer alla turister som är på väg till och från Dalarna och våra besöksnäringar. E16 är en livsnerv som man måste kunna ta sig fram på, såväl tryggt och säkert, som snabbt.

Restiden för arbetspendling och andra viktiga resor har stor betydelse när människor väljer var det vill leva och bo. En generell hastighetssänkning kan därför inte vara lösningen. Tvärtom behövs det trafiksäkerhetshöjande åtgärder som snarare ger möjlighet till en hastighetshöjning även västerut. På samma sätt som det nu är på gång åtgärder på E16 mellan Borlänge och Djurås samt förbifart Yttermalung.

Vi vill understryka att E16 är en europaväg och ska behandlas som en sådan. Det är inte en tredjeklassens skogsväg. E16 förbinder Bergen och Gävle och är ett viktigt stråk, framförallt för godstransporter och arbetspendling mellan norra Mellansverige och den tillväxtstarka Oslo/Gardermoenregionen. Vägen har också stor betydelse för turisttrafiken och möjliggör fortsatt utveckling av tätorter och landsbygd längs sträckan.

Vi vänder oss alltså inte emot att förstärka trafiksäkerheten E16. Tvärtom. Vi är mer än gärna med och bidrar med förslag på åtgärder och deltar i diskussioner kring vad som kan göras för att förhindra olyckor och rädda liv. Vi ser också gärna att Trafikverket krokar arm med oss för att öka godstrafiken på Västerdalsbanan och att åter få igång persontrafik på järnvägen. En sådan åtgärd skulle minska belastningen på E16, öka trafiksäkerheten och förbättra pendlingsmöjligheterna för Västerdalarna.

Så låt oss i stället sätta oss ner och diskutera konkreta åtgärder som kan genomföras och lägg ner tankarna på en generell hastighetssänkning som ”lösning”.

Västerdalarna förtjänar bättre än så.

Jan Bohman (S) kommunstyrelsens ordf. Borlänge

Fredrik Jarl (C) kommunstyrelsens ordf. Gagnef

Stina Munters (C) kommunstyrelsens ordf. Vansbro

Hans Unander (S) kommunstyrelsens ordf. Malung-Sälen

Publicerad i DD 030619: https://www.dalademokraten.se/artikel/debatt/debatt-e16-ar-en-livsnerv-for-vasterdalarna

Budget med fokus på att bygga Borlänge

Borlänges styrande majoritet föreslår en budget för år 2020 som innebär både satsningar och anpassningar med fokus på investeringar för kommande generationer.

Hela kommun Sverige har ett tuffare ekonomiskt läge. När en av tre kommuner måste göra neddragningar är jag ändå stolt över att vi i Borlänge har ca 20 miljoner kvar att dela ut på nämnderna då vi är klara med vårt budgetarbete. Vi hoppas nu att de uppdrag vi ger till förvaltningen ska resultera i att vi kan lösgöra mer resurser och göra Borlänge till en ännu mer attraktiv stad.

Uppdrag
Samtliga nämnder och verksamheter ska genomlysa och redovisa följande:

1. Effektiv bemanning
Genomlysning av bemanningen i samtliga verksamheter, med fokus på administration. Åtgärder för att minska hyr-/stafettpersonal. Principer för en effektiv bemanning utifrån behoven i verksamheten.

 2. Sjuktal
Åtgärder för att minska sjuktalen, tydliga mål tas fram.

 3. Lokaler
Genomlysning av lokalanvändning, extern förhyrning bör undvikas och lokaleffektivitet eftersträvas.

 4. Digitalisering
Verksamheten ska redovisa vilka verksamheter som kan digitaliseras i verksamheten, omedelbart och på sikt.

5. Projekt
Genomlysning av projektportföljen, projekten måste prioriteras och kostnad och tidsåtgång bedömas. Kan projekt strykas alternativt sättas på vänt?

 6. MCU fullt ut
Styrmodellens kärna MCU (medarbetardriven chefsstödd utveckling) måste säkerställas. Vilken mognad finns på respektive arbetsplats, vilka åtgärder måste till för att öka medarbetarnas medskapande?

 7. Koncernsamverkan
Koncernsamverkan kan handla om miljö- och energiinvesteringar i våra lokaler vilket på sikt skapar lägre driftskostnader och högre miljö- och klimatnytta. Koncernsamverkan måste också omfatta ytterligare vägar för att nå de 10 övergripande målen.

8. Övriga förslag
Övriga förslag till effektiviseringar för att få en ekonomi i balans.

Medel som frigörs ska avsättas till fyra prioriterade områden:

– Fler jobb och kompetenshöjande insatser
Minskad arbetslöshet – mindre försörjningsstöd – minskade sociala kostnader.

–  Attraktiv arbetsgivare
Bättre arbetsmiljö – färre sjukskrivningsdagar – stabila arbetsgrupper – bättre service.

– En skola i världsklass
Fler som klarar behörigheten – fler som går vidare till arbete – mindre sociala utmaningar.

– Klimatkliv i koncernen
Investeringar för hållbarhet – lägre utsläpp – minskade driftkostnader.

Sverige och omvärlden är på väg in i en lågkonjunktur. Alla prognoser som finns samt kommunens egna visar att skatteintäkterna inte kommer öka i samma takt som tidigare år. Trots tuffa prognoser ser dock Borlänges situation ljusare ut än för många andra jämförbara kommuner. Men det kommer att innebära utmaningar för Borlänge.

Regeringens höstproposition kommer att blir avgörande. Innehåller den de utlovade 20 miljarderna i välfärdspengar till kommunsektorn, kommer förslaget om kostnads-utjämningsutredningen genomföras, hur blir det med pengarna från Delegationen mot segregation och inte minst får vi en satsning enligt skolkommissionens förslag om riktade medel till utsatta områden? Höstbudgeten kan ge Borlänge kommun förstärkta möjligheter.

Nämndernas kommunbidrag föreslås öka med 1,5% mot budgeten 2019 vilket motsvarar ca 50 miljoner kronor. Borlänge kommun kommer även att behöva höja resultatnivån med ca 20 miljoner kronor varje år under kommande 4-års period för att kunna investera enligt det förslag som majoriteten nu lagt fram.

Investeringsbudgeten i Borlänge kommun omfattar cirka 1,9 miljarder fram till 2023, det är både investeringar och reinvesteringar i skolor, förskolor, omsorgsboenden och fritidsfastigheter.

Exempel är nya skolan i Jakobsdalen och upprustning av både Gylle skola och Forssaklack-skolan. Externa parter kommer också att investera i särskilda boenden och skolor i kommunen. Exempel på detta är kommande särskilt boende i Gylle och Paradisskolan.

Ni sviker arbetslösa på vår svenska landsbygd

DEBATT. Ett starkt Dalarna kräver offentlig service i hela länet och möjlighet till stöd för personer som står utanför arbetsmarknaden.

Vi som är kommunstyrelsens ordförande i Dalarnas kommuner ser därför med oro på de neddragningar i länet som Arbetsförmedlingen nu planerar.

Arbetsförmedlingen föreslår efter en minskning att bara 3 av dalarnas 15 kommuner ska ha bemannade kontor. Det riskerar att leda till stora försämringar för den grupp som står längst ifrån arbetsmarknaden, och vi befarar att ansvaret lämnas över på kommunerna.

Personer med långvarig arbetslöshet behöver mer stöd, inte mindre, och minskade insatser riskerar att leda till att fler blir beroende av försörjningsstöd.

Om staten backar från ansvar måste man ersätta kommunerna för ökade kostnader som uppstår.

För oss är det självklart att staten har ett ansvar för arbetsmarknadspolitik och åtgärder, och att det ansvaret gäller i alla kommuner. Vi ser det också som självklart att staten har ett ansvar att finnas närvarande i alla Sveriges kommuner.

Det handlar om att alla medborgare, oavsett var man bor, har rätt till god service och att tilliten mellan medborgare och stat riskerar att skadas om avstånden blir för stora. Vi förutsätter att arbetet med statliga servicekontor runt om i landet fortsätter.

Framöver kommer Arbetsförmedlingens roll smalnas av när mer av matchningsarbetet läggs ut på fristående aktörer. För att arbetet ska kunna fungera väl även i mindre kommuner anser vi att kommunerna också ska få möjlighet att gå in som fristående aktör.

Det innebär att kommunerna ska kunna erbjuda arbetsmarknadsutbildningar och matchning, och få ersättning från staten för detta. Det är en förutsättning för att verksamheten ska kunna fortgå även i områden där det finns för få arbetslösa för att någon marknad för privata aktörerna ska uppstå.

Vi kräver att staten tar sitt ansvar för arbetsmarknadspolitiken och för offentlig service. Människor utan arbete och företag som behöver rekrytera får inte lämnas i sticket!

Lars Isacsson, kommunstyrelsens ordförande, Avesta Kommun (S)
Jan Bohman, kommunstyrelsens ordförande, Borlänge Kommun (S)
Joakim Storck, kommunstyrelsens ordförande, Falu Kommun (C)
Fredrik Jarl, kommunstyrelsens ordförande, Gagnef Kommun (C)
Ola Gilén, kommunstyrelsens ordförande, Hedemora Kommun (S)
Ulrika Liljeberg, kommunstyrelsens ordförande, Leksands Kommun (C)
Leif Pettersson, kommunstyrelsens ordförande, Ludvika Kommun (S)
Hans Unander, kommunstyrelsens ordförande, Malung-Sälens Kommun (S)
Anna Hed, kommunstyrelsens ordförande, Mora Kommun (C)
Mikael Thalin, kommunstyrelsens ordförande, Orsa Kommun (C)
Annette Riesbeck, kommunstyrelsens ordförande, Rättviks Kommun (C)
Fredrik Rönning, kommunstyrelsens ordförande, Smedjebackens Kommun (S)
Mats Nilsson, kommunstyrelsens ordförande, Säters Kommun (S)
Stina Munters, kommunstyrelsens ordförande, Vansbro Kommun (C)
Kjell Tenn, kommunstyrelsens ordförande, Älvdalens Kommun (C)

Publicerad i Aftonbladet 22052019