Tack för alla skift – nu kraftsamlar vi för framtidens industri!

I dag tillverkas den sista pappersrullen i Kvarnsveden. Samtidigt som vi känner vemod, oro och kanske även ilska över att en så fin industritradition upphör – så får vi inte glömma att tacka de anställda för alla skift. Och även om framtiden fortfarande är oviss så tyder allt på att det hårda arbetet i Bruket också har lagt grunden för nya industriinvesteringar i Borlänge.

Kvarnsvedens pappersbruk grundades 1898 vid en av Dalälvens många forsar. Sedan dess har det tillsammans med Domnarvets järnverk lagt grunden till det moderna Borlänge och dess medborgares välfärd.

KP har varit mer än en arbetsplats. Det har varit en gemenskap och ett samhällsfundament. I generationer har man vid middagsbord runt om i vår stad diskuterat nya produkter, teknikutveckling och hur den internationella marknaden för pappersprodukter förändras – hur vårt samhälle är och hur det borde vara. Omkring bruket har samhällsbygge och föreningsliv blomstrat. De anställda har varit engagerade både i företaget och i lokalsamhället, i föreningsliv, fack och politik. Utan de anställda vid Kvarnsvedens pappersbruk hade Borlänge inte varit den stad den är i dag och vi alla borlängebor är skyldiga ett varmt tack till alla er som arbetat på KP.

Under skiften, när ni slagit rekord i produktivitet och satt Borlänge på den ekonomiska världskartan, har ni inte bara gjort papper utan också skapat förutsättningarna för förskolor, skolor, äldreboenden, gator och bibliotek, parker och resurser till idrotten, kulturen och vår gemensamma trygghet.

Borlänge har en lång industritradition och den traditionen ska vi bygga vidare på.

Här finns spetskompetensen, kulturen och arbetskraften som industrin behöver. Själva platsen är en diamant bland svenska industrianläggningar. Området täcker hela 89 hektar (det motsvarar 89 fullstora fotbollsplaner) och dess moderna industrilokaler har exceptionellt bra tillgång till grön el samt en kringliggande färdig infrastruktur med bland annat järnväg som löper ända in på området.

Jag har sedan nedläggningsbeskedet haft tät kontakt med både företagsledningen, de fackliga organisationerna och en lång rad andra aktörer som kan möjliggöra nya investeringar i Kvarnsveden. I dagsläget finns det många intressenter med framtidsinriktade och konkreta planer för anläggningen. Dessa potentiella investerare är förstås även lockade av den kompetens som finns bland de som idag arbetar på Kvarnsvedens pappersbruk. Trots det kan omställningen bli tuff både för de som förlorar jobbet och för vår kommun som helhet. Men samtidigt står alla goda krafter i Borlänge redo att verka för att nedläggningen av Kvarnsvedens pappersbruk blir startskottet för morgondagens industri som förutom tillväxt och välfärd också kan bidra till klimatomställningen med nya produkter som återigen slår världen med häpnad.

Borlänge har alltid varit en industristad och det ska vi också vara i framtiden.

 

Månadsrapport från arbetet i kommunstyrelsen.

Kraften finns i Dalarna

Att Dalarna är vackert, med fantastiska boendemiljöer, röda stugor, skidåkning och en stark besöksnäring känner de flesta till. Men Dalarna är mer än så. Just nu finns här en unik möjlighet för större företag som vill expandera och utvecklas.

Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge grundades 1898 vid en av Dalälvens många forsar.

Under hösten 2021 kommer pappersbruket att läggas ned. För intresserade aktörer medför nedläggningen en sällsynt möjlighet att investera i en befintlig, modern industrisite i Dalarna.

Idag omnämns siten som en diamant när man talar om industrianläggningar. Området täcker hela 89 hektar och dess moderna industrilokaler har exceptionellt bra tillgång till grön el samt en kringliggande, färdig infrastruktur med bland annat järnväg som löper ända in på området. Detta är unikt.

Dalarna är känt för sin kompetens inom smart energi, bioekonomi, hållbar stålproduktion och gruvdrift och digital teknik. Med en stark industriell tradition och kapacitet, samt med flera multinationella och högteknologiska företag, är Dalarna en mycket stark exportregion i Sverige. Boliden, Dellner Couplers, Hitachi ABB Power Grids, FM Mattsson Mora Group, CTEK, Spendrups, Setra, Ellevio, Outokumpu, Stora Enso och SSAB är några av de större företag som kan nämnas i sammanhanget. Det är lätt att bara räkna upp de stora företagen men till dessa finns också ett väl utvecklat system av regionala underleverantörer, varav många av företagen är i världsklass.

Industrin i Dalarna har under lång tid producerat kvalitativa och högförädlade produkter på flera områden. Utvecklingen går ständigt framåt och underlättas av lång erfarenhet, tradition och spetskompetens. Medvetenheten och kraven på kvalitet medför även att omställningen till en alltmer grön industri faller sig naturlig. I ett modernt kvalitetstänk ingår helt enkelt hållbarhetsfrågan som en självklar del. I Dalarna finns mycket stor tillgång till vattenkraft, en välutvecklad infrastruktur för elnät och grön el, vilket ger goda förutsättningar för att driva en hållbar industri. Många av Dalarnas större industrier leder idag sina branscher inom hållbarhetsfrågor och omställningstakten är hög. I Ludvika har Hitachi ABB Power Grids och dess föregångare under årtionden klassats som världens kraftcentrum. Borlänge kommun är numera en nod i Smart City Sweden och har under 2021 även beslutat att ta ytterligare ett steg mot att bli en ViableCity.

Både inom politiken och utbildningssystemet i Dalarna arbetar man aktivt och systematiskt med frågor som rör industrin och näringslivet i stort. Aktörer som kan nämnas på området är exempelvis Industriellt Utvecklingscenter Dalarna, Falun Borlänge-regionen, Dalarna Science Park, Samarkand2015 och Region Dalarna. Högskolan Dalarna, med campus i Falun och Borlänge, liksom länets gymnasier, har gott om tekniskt inriktade utbildningar och samverkan mellan skola och näringsliv är omfattande. Högskolans utbildningar i till exempel solenergi lockar studenter från hela världen. Utanför länsgränsen, men endast 1-2 timmars resväg bort, finns tillgång till ytterligare högre utbildning vid universiteten i Uppsala och Örebro samt vid högskolorna i Gävle och Mälardalen. Industrin och utbildningar som förser den med kvalificerad arbetskraft är prioriterad i Dalarna.

Falun och Borlänge har idag cirka 120 000 invånare och utgör en knutpunkt för gods i Dalarna. Många välkända logistikföretag har stor del av sin verksamhet här, exempelvis Maserfrakt och Green Cargo. Här möts Väg 50, Väg 70 samt E16. Även Dalabanan, Bergslagsbanan och Västerdalsbanan sammanstrålar här, vid en av Sveriges fyra rangerbangårdar. Inom kort pendlingsavstånd når man större städer som Uppsala, Gävle, Västerås, Örebro och Stockholm. Dalarnas strategiska läge i mellansverige innebär även bra kommunikationer till Göteborgs och Gävles hamnar. I Dalarna finns tre flygplatser och via de många tåg som trafikerar Dalabanan nås även Arlanda snabbt.

I Falun och Borlänge, liksom i närliggande dalakommuner, finns boendealternativ som passar både den som vill bo centralt i en större tätort och den som föredrar landsbygdens lugn. Rese- och pendlingsavstånden är korta oavsett.

I Dalarna finns stor tillgång till hållbar kraft, arbetskraft och viljekraft. Vi har kavlat upp ärmarna och står redo att fortsätta utveckla regionens industri tillsammans med den aktör som vill satsa och investera här.

Jan Bohman, kommunstyrelsens ordförande Borlänge

Joakim Storck, kommunstyrelsens ordförande Falun

Leif Pettersson, kommunstyrelsens ordförande Ludvika

Lars Isacsson, kommunstyrelsens ordförande Avesta

Ulrika Liljeberg, kommunstyrelsens ordförande Leksand

Mats Nilsson, kommunstyrelsens ordförande Säter

Fredrik Jarl, kommunstyrelsens ordförande Gagnef
Ulf Berg, Regionstyrelsens ordförande Region Dalarna

Maud Hallmans, Head of Operations Invest in Dalarna Agency

Mia Eriksson, plats- och produktionschef SSAB

Per Lyrvall, Sverigechef Stora Enso

Tobias Hansson, platschef i Ludvika, Hitachi ABB Power Grids

Johan Lindehag, VD Ellevio

Anders Lindberg, VD Dellner Couplers

Maria Andersson, Enhetschef Arbetsförmedlingen Dalarna

Eva-Lena Palander, VD Falun Borlänge-regionen

Kristina Snitt, VD Mellansvenska Handelskammaren

Läs vår artikel även här: https://www.di.se/debatt/kraften-finns-i-dalarna/?fbclid=IwAR3g0sCwNDsuJ6RnBjIm2irVt7mVxOs9soXGjTFrcBlgGBgCf-T_Dgk76UI

Borlänge blir medlem i Viable Cities

Viable Cities är ett program inriktat på innovation för klimatneutrala och hållbara städer. Syftet är att snabba på den energi- och klimatomställning som krävs för att uppnå hållbarhetsmålen i FN:s Agenda 2030. Medlemmarna består av ett tjugotal kommuner, tre regioner, ett flertal företag, representanter för den idéburna sektorn samt universitet och forskningsinstitut.

Medlemskapet i Viable Cities innebär ett ställningstagande i hållbarhetsfrågan och möjlighet att påverka programmets inriktning och verksamhet.

Borlänge ska vara en föregångare som arbetar aktivt och innovativt med att leda klimatomställningen. Genom att gå med i Viable Cities visar Borlänge att vi vill gå före i klimatfrågorna. Är vi i framkant så kan vår region få stöd med forskning, ekonomiska medel och ett nätverk. Vi gör gärna detta tillsammans med kommunens medborgare och företagare. På så sätt kan vi också inspirera andra, både regionalt, nationellt och globalt.

Medlemskapet i Viable Cities är koncernövergripande, vilket innebär att kommunen och de kommunala bolagen gemensamt bidrar till arbetet.

Rösta för en öppen kyrka med schysta villkor för personalen

Jag vill ha en öppen folkkyrka. Därför kommer jag att rösta på Socialdemokraterna i kyrkovalet som avgörs den 19 september.

En modern kyrka måste jobba med att ligga i framkant med omställningen till ett miljömässigt hållbarbart samhälle. Kyrkan är enskilt en av Sveriges största markägare. Vi måste därför bruka kyrkans jordbruksmark och skog på ett ansvarsfullt sätt. På socialdemokraternas förslag beslutade kyrkomötet 2018 att ta fram en nationell klimatstrategi för Svenska kyrkan, den måste fullföljas och utvecklas.

En öppen kyrka som präglas av medmänsklighet, tolerans och dialog, med respekt för alla människors lika värde. Öppenheten har gett oss kvinnliga präster och att HBTQ personers kärlek accepteras och är lika mycket värd som den mellan man och kvinna. Störst av allt är trots allt kärleken.

En öppen folkkyrka riktar sig till alla delar av samhället, över generationer och genom olika delar av livet. Jag vill ha en kyrka med låga avgifter för både barn och pensionärer, en kyrka där alla är välkomna.

En kyrka där personalen har schysta fackliga villkor. Kyrkan ska vara ett föredöme som arbetsgivare och ställa krav på kollektivavtalsenliga villkor, även för underleverantörer. Kyrkans anställda ska kunna känna sig trygga på jobbet, få utvecklas på arbetsplatsen och få en bra lön. Oavsett om man arbetar som präst, diakon, vaktmästare eller inom kyrkans skogs- och jordbruk.

Kyrkan har en plats i livet från dopet till begravningen den ska inte utestänga någon. I livskriser ska den finnas där för oss alla, för tröst och reflektion.

 

Därför röstar jag i Kyrkovalet den 19 september.

Jan Bohman (S) Kommunstyrelsens ordförande, Borlänge