Vi bygger smart för Borlängeborna

Borlänge är en attraktiv stad, en stad som växer. Vi har ett akut behov av fler förskolor, skolor och äldreboenden. När vi bygger nytt måste vi vara smarta. Att samla flera olika verksamheter i samma område har flera fördelar. Byggkostnaderna minskar. Samlokalisering ger möjlighet att två verksamheter nyttjar samma kök och lokalvård. Kommunen har dessutom begränsat med mark. Vi måste använda den klokt.

Nu har vi två stora projekt på gång i Mats Knuts och Gylle. Där kommer olika former av äldreboenden och barnsomsorg att finnas intill varandra. Snart kan vi erbjuda fler förskoleplatser, moderna äldreboenden samt ett antal trygghetsboenden för äldre – som vi saknar idag i Borlänge.

ösningen är lyckosam på flera sätt. Vi har engagerat externa aktörer att investera i byggnader för vår verksamhet. Det gör att vi kan spara kommunens kapital till andra nödvändiga investeringar.

Förutom de ekonomiska fördelarna finns också många exempel från andra platser, både inom och utom landet, som visar hur närheten mellan verksamheter för barn och äldreboenden varit positiv för båda grupperna. Även personer med demenssjukdomar berikas av närheten med barn visar ett forskningsprojekt (av forskarna Catrin Heed Jones och Nia Williams, 2017). Innemiljöer så som utemiljöer måste dock anpassas för både äldre och yngres behov, och att de som vill ha avskildhet ska kunna få detta.

Vi bedömer att de planerade satsningarna i Mats Knuts och Gylle kommer att bli till stor glädje och nytta för Borlängeborna!

Jan Bohman (S)

Karin Örjes (C)

Monica Lundin (L)

Elina Brodén (MP)

Nicole Skoglund (OFA)

Publicerat i DT 131119

Regeringens mål är inte bara att hela landet ska leva. Hela landet ska växa!

Regeringen har utlovat större satsningar på infrastruktur än någonsin i modern tid. Regeringens mål är inte bara att hela landet ska leva. Hela landet ska växa!

Trots ett flertal inkomna avstyrkanden, har Trafikverket inte lyssnat, utan fortsatt på den inslagna linjen att sänka hastigheten från 90 till 80 kilometer i timmen på E16.

Från och med den 4 november gäller nya hastighetsföreskrifter på E16 med hastighetssänkningar från 90 kilometer i timmen till 80 kilometer i timmen. Den berörda sträckan är av Trafikverket en utpekad del av det funktionella prioriterade vägnätet i Sverige för godstransporter, långväga personresor, dagliga personresor och kollektivtrafik.

En sänkning av hastigheterna innebär längre restider som kommer att ge en negativ effekt på regionförstoring och kompetensförsörjning. Lägre hastigheter och framkomlighet bidrar till minskad tillgänglighet mellan angränsande arbetsregioner, sjukvård och övrig samhällsservice och försvårar möjligheten att bo kvar i landsbygdsmiljö.

Partnerskapet befarar att den sänkta hastigheten kan få stora konsekvenser för besöksnäringen i norra Dalarna om den förlängda restiden gör att fjällturisterna väljer andra orter eller län för rekreation.

Partnerskapet E16 har via remissyttrande förklarat sitt ogillande med sänkta hastigheter och belyst de negativa konsekvenserna förändringen ger. Trots ett flertal inkomna avstyrkanden, har Trafikverket inte lyssnat utan fortsatt på den inslagna linjen – att sänkning är den enda lösningen.

Enligt SMC som studerat olyckorna på vägsträckorna där hastigheten ska sänkas, kommer det inte nämnvärt att minska olyckorna då de sker i korsningar, kurvor och cirkulationsplatser. Olyckorna handlar om misstag av fordonsförare, om bristande underhåll och om vilt.

För närvarande studerar Partnerskapet E16 sträckan Djurås-Malung för att se möjligheter till förbättringar av vägen och ge inspel till Trafikverket. Partnerskapet anser att tillgänglighet är av hög prioritet och att Trafikverket bör höja vägens standard för att uppnå nollvisionen.

Om hela landet ska leva och växa – välj den hållbara och långsiktiga lösningen; att förse vägen med mitträcke, förbättra utfarter och sidområden, räfflig etcetera, istället för att sänka hastigheten och minska tillgängligheten för landsbygden.

Partnerskap E16 kommer att överklaga Trafikverkets beslut om sänkta hastigheter.

Jan Bohman

Ordförande Partnerskap E16

Publicerat i DD 071119

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, besökte Borlänge.

Igår hade jag äran att ta emot Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning. Ministern var i Borlänge för att besöka högskolans campus i Borlänge. Jag och högskolans ledning tog tillfället i akt och visade henne den plats där högskolan ska ha sina lokaler om några år, nämligen mitt i centrum.

Då Borlänge är en utav Sveriges mest IT-företag tätaste kommuner så tog jag också med henne på ett besök på IT företaget Sogeti. Ett företag som har ett långvarigt och bra samarbete med vår lokala Högskola. Deras kunder innefattar bland annat SSAB, ABB, IKEA, Försäkringskassan och regionen. Under besöket träffade vi flera nyexaminerade studenter som pluggat vid högskolan Dalarna och som nu jobbade på Sogeti.

Sedan har jag hört ryktesvägen att Matilda är en ivrig dörrknackare. Därmed så var vi ett gäng som inte kunde låta bli att hinna med lite dörrknack i Domnarvet centrum innan ministern tog tåget hem.

Tack för besöket Matilda, tack högskolan för att ni tog så väl hand om henne, tack studentkåren för att ni var med och tack Sogeti för ett bra besök! Tack alla inblandade och välkommen tillbaka Matilda!

Pressmeddelande: Borlänge bra på att få utrikesfödda i arbete

Borlänge ligger långt fram i arbetet med integration på arbetsmarknaden. Andelen arbetslösa bland utrikesfödda Borlängebor har det senaste året minskat anmärkningsvärt jämfört med förändringen i riket som helhet.

I Borlänge går utvecklingen med integration på arbetsmarknaden tydligt i rätt riktning. Andelen arbetslösa bland utrikesfödda Borlängebor har det senaste året minskat med 3,7 procentenheter; från 26,9 i september 2018 till 23,2 procent i år. I riket som helhet är förändringen -0,4 procentenheter.

– För en kommun av Borlänges storlek är det ovanligt att det inom ett år sker särskilt stora förändringar i arbetslösheten, inte minst bland utrikesfödda, säger Jan Sundqvist, arbetsmarknadsanalytiker, Svamac.

Från oktober 2018 till september 2019 har nästan 900 tidigare arbetslösa, bland utrikesfödda i Borlänge, gått till arbete. Samtidigt har drygt 230 personer börjat studera och därmed också lämnat arbetslösheten.

I slutet av september i år var runt 1 170 utrikesfödda personer i Borlänge inskrivna som arbetslösa. Drygt 760 personer av dessa räknas som långtidsarbetslösa, det vill säga har en arbetslöshetstid på mer än sex månader, men även den gruppen har minskat med 100 personer det senaste året. Utvecklingen går därmed på tvärs jämfört med riket, där man i stället ser en ökning av antalet långtidsarbetslösa bland utrikesfödda.

Samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommunen och näringslivet

Arbetsförmedlingens nära samarbete med Borlänge kommun och näringslivet har varit en betydelsefull anledning till att så pass många långtidsarbetslösa i kommunen har fått arbete. Till exempel anställdes 195 personer av näringslivet inom projektet Dubbelt upp. Av dessa är 165 fortfarande kvar i jobb.

– Vår analys visar att projektet Dubbelt upp haft en viktig följdeffekt på arbetslösheten i Borlänge. Många långtidsarbetslösa Borlängebor har fått anställning via utmaningen. För övrigt ser vi att en stark ekonomi har varit den viktigaste grunden till att arbetsgivare vågar se kompetensen även bland utrikesfödda och ta till vara deras kvalifikationer, säger Neda Mostofi, Arbetsförmedlingen i Borlänge.

Gymnasie- och arbetsmarknadsnämndens ordförande, Lena Hjort Hultqvist (S), betonar också vikten av att se, ta till vara och stärka kvalifikationerna hos utrikesfödda svenskar:

–  En stor del av arbetskraftsreserven i Sverige kommer under många år framöver att vara de utrikesfödda. När man ser siffrorna i den senaste statistiken känns det som att vi i Borlänge redan förstått det och är på rätt väg. Detta rustar oss i konkurrensen med företag och organisationer runtom i Sverige.

En annan anledning till att Borlänge har minskat arbetslösheten är att Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att höja kompetensen bland arbetssökande via reguljära utbildningar.

– Utbildning är vägen till att vi ska kunna möta arbetsgivarnas kompetensbehov, säger Neda Mostofi, Arbetsförmedlingen.

Arbetslösheten bland inrikes födda

Även arbetslösheten bland inrikes födda i Borlänge är lägre än i riket som helhet, 3,3 procent jämfört med rikets 3,8 procent, visar siffror från september i år. Det finns en fortsatt efterfrågan på arbetskraft i Borlänge och i länet men det är svårt att hitta personer med rätt kompetens även i de grupper som företag och organisationer traditionellt har rekryterat ifrån.

Det är ingen tvekan om att kompetenshöjande utbildningar behövs. Även om arbetslösheten i Borlänge minskat det senaste året är den fortfarande relativt hög, samtidigt som den arbetskraft och kompetens som kommunen och företagen behöver saknas.

– Ett av våra stora mål och fokusområden i strategisk plan är att arbeta med insatser som möter arbetsmarknadens behov och får fler Borlängebor i egenförsörjning. Att skapa och erbjuda möjligheter för människor att höja sin kompetens är en sådan viktig insats, säger Jan Bohman (S), kommunstyrelsens ordförande.

 

Diagram 1: Antal utrikesfödda långtidsarbetslösa januari 2017 – september 2019, i riket och Borlänge. Källa: Arbetsförmedlingen, bearbetning. SVAMAC AB

Jag måste dementera

Jag har fått höra att Vänsterpartiet i Borlänge i ett nyhetsbrev påstår att majoriteten i Borlänge håller på att införa LOV. Detta påstående vill jag dementera! Vi Socialdemokrater har gått med på att utreda en valfrihetsreform inom omsorgssektorn, men specifikt sagt nej till LOV. Det finns andra vägar att gå i en valfrihetsreform. Något som Vänsterpartiet borde veta då de har en representant i den framtagna referensgruppen! Att sprida falska fakta är mycket oetiskt och jag hoppas nu på en bättring av Vänsterpartiet Borlänge! Låt nu referensgruppen jobba! Förhoppningsvis ska vi komma fram till något som underlättar vardagen för Borlängebon! Även om Borlänge fortsatt blir utan utan LOV:en!”