Granskning av föreningsstöd efter anklagelser om jäv

Idag kontaktade jag ordförande i kommunrevisionen Ulla Olsson (M) och förslog att de gör en granskning av utbetalningarna av föreningsstöd utifrån den senaste tidens jäv- och korruptionsanklagelser som förekommit.

Vid kommunens internkontroller kommer jag begära att det införs en punkt som handlar om jäv vid beslut.

Jag tar allvarligt på de anklagelser som kommit. Föreningsbidrag kan göra mycket nytta i samhället, men då ska de givet skötas på rätt sätt. Jag vill därför att revisionen granskar det här, så att alla kort kommer upp på bordet.

Nyheter efter kommunstyrelsens arbetsutskott 141220

En förbättrad ekonomi, viktiga beslut kring näringslivspolitiken samt nya beslut gällande vatten och avlopp – är några av de saker jag kan rapportera om efter måndagens möte med kommunstyrelsens arbetsutskott.

Politiken får mindre – skolan och omsorgen mer

En ovanlig jul närmar sig. För många innebär det lite välförtjänt vila, även om man i år inte kan umgås med nära och kära i samma utsträckning som vi är vana vid. Men för de som jobbar inom vård- och omsorg så fortskrider arbetet som vanligt.

Corona har drabbat Sveriges kommuner hårt, och flera kommuner måste nu strama åt eller spara. I Borlänge har vi tagit fram kvasten och städat trappan uppifrån och lagt ett ekonomiskt åtgärdspaket på 88,2 miljoner kr. Kommunstyrelsen har fått det största sparkravet och en prioritet är att minska kostnaderna för administration. Det innebär bland annat att ett antal tjänster tagits bort, och återhållsamhet ska gälla vid återbesättning av tjänster. Vi har också minskat kostnaderna för politiken, bland annat genom att minska kostnaderna för arvoden.

Genom att städa trappan uppifrån så kan vi tillföra medel till bland annat skolan och omsorgen. Skolan får 40 miljoner mer och omsorgen 16,1 miljoner mer 2021. Ett välbehövligt tillskott till välfärdens kärna och för de medarbetare i kommunen som haft ett unikt tufft år.

Moderaterna verkar dock inte ha lärt sig mycket under året med Corona-pandemin. De fortsätter i samma tongångar som i våras och vill nu under 4 år lägga 330 miljoner mindre än majoriteten på vård- och omsorg. Mitt under en pandemi så tycker man att det är en god idé att lägga stora sparkrav på omsorgen, allt på grund av ett snittvärde.

Detta skulle givetvis innebära att många medarbetare skulle få sluta, få en försämrad arbetsmiljö och/eller sämre lokaler. Moderaterna pratar gärna om hur viktigt det är att bekämpa pandemin, men i sin budget så visar de att deras tunnor skramlar tomt. 330 miljoner mindre till omsorgen skulle givetvis inte förbättra arbetet med att bekämpa pandemin, utan försvåra det.

Vi Socialdemokrater kommer fortsatta att satsa på vår gemensamma välfärd. I vår budget minskar vi kostnaderna för administration och tillför istället medel till både de unga och de gamla i kommunen.

På det sättet skapar vi en bättre verksamhet och en större trygghet för Borlängeborna!

Jan Bohman (S) Kommunstyrelsens ordförande, Borlänge

Anita Nordström (S) Omsorgsnämndens ordförande, Borlänge

Det ska kommunstyrelsen arbeta med nästa år

Nu är inriktningen klar för kommunstyrelsen 2021.

Syftet med nämndplanen är att förtydliga inriktningen och beskriva vad nämnden ska arbeta med det kommande året utifrån fullmäktiges uppdrag. Nämndplanen beskriver också hur arbetet ska gå till för att nå målen i den strategiska planen.

Kommunstyrelsens nämndplan blir bara bättre och bättre för varje år. Vi har tagit fram ett antal indikatorer som vi noggrant följer. Kommunstyrelsen fick också stora sparbeting i det ekonomiska åtgärdspaket som togs fram av majoriteten under hösten. Där har förändringar gjorts inom bland annat sektorn verksamhetsstöd med minskat antal tjänster. Vi måste fortsatt jobba för att få ihop driftsresultatet, som alltför länge gått med underskott.

De tio verksamhetsmålen i den strategiska planen har på olika sätt bäring för kommunstyrelsen. Utöver det ekonomiska målet är fem mål av särskild betydelse, som handlar om näringsliv, digitalisering, segregation, trygghet och kommunen som attraktiv arbetsgivare.

Alla som kan jobba ska jobba. Det är bra för individen och hela samhället. Det finns inget som integrerar så bra som ett första arbete och inget som gör så stor skillnad i plånboken och därmed vår gemensamma välfärd som ett arbete.

Ambitionen är att vara Sveriges byggvänligaste kommun och det blir fortsatt viktigt att tillsammans med företagen och högskolan utveckla centrum. Fler prioriteringar är exempelvis den digitala utvecklingen i kommunen.

Jag är särskilt nöjd över några av våra indikatorer. Exempelvis indikatorerna som rör anställda i kommunen, där andelen tillfälligt anställd personal, heltidsarbetande och medarbetare i kompetensomställning mäts. De flesta medarbetarna har tagit stora kliv när det kommer till digital kompetens och jag tror vi har kvalité, arbetsmiljö och ekonomi att vinna på om vi blir mer digitala. En modern kommun är en digital kommun.

Hållbarhet och kvalitet i Borlänges skolor

Borlänge växer och med det, även antalet elever. Det ställer krav på genomtänkta lösningar som möter upp behovet av moderna, anpassade och kvalitativa lokaler för elever och anställda inom skolan.

Den politiska majoriteten gav för en tid sedan bildningssektorn i uppdrag att utreda på vilket sätt man bäst kan tillgodose dagens och framtidens behov av skollokaler i Borlänge.

Med fokus på kvalitativa lärmiljöer, moderna lokaler, hållbarhet och jämnare kvalitet i Borlänges skolor har bildningssektorn i samarbete med kommunfastigheter samt plan- och markkontoret genomfört utredningen som resulterat i ett förslag.

Dra nytta av högskolans flytt

Bildningssektorn har lagt fram ett förslag till politiken som innebär att Hagagymnasiet och Introduktionsprogrammen flyttar till Högskolan Dalarnas nuvarande lokaler. Den lösningen har blivit möjlig tack vare att högskolan omlokaliseras till centrum under 2023. Flytten frigör en yta som redan är byggd för undervisning och som lätt går att omvandla till en modern gymnasieskola som kan möta framtidens utmaningar.

– Det är ett intressant förslag som svarar upp till de förväntningar vi har kring exempelvis kvalitet och hållbarhet både sett till ekonomi och nyttjande av befintliga lokaler i kommunen, säger Lena Hjort (S), ordförande i gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden.

Forssaklackskolan flyttar till Hagagymnasiets lokaler

Att Hagagymnasiets lokaler blir tomma öppnar i sin tur upp för en lösning för Forssaklackskolan.

– Forssaklackskolan är i behov av renovering, så pass att vi står inför att riva och bygga en helt ny skola. Alternativet, att flytta skolan till Hagagymnasiets lokaler, är en klok lösning ur många perspektiv. Elever och medarbetare får riktigt fina och moderna lokaler samtidigt som förslaget följer vår ambition om att ha centralt placerade högstadieskolor, säger Jan Bohman (S), kommunstyrelsens ordförande.

Hållbara prioriteringar

Andra viktiga hållbarhetsaspekter att ta hänsyn till är ekonomi, segregation samt arbets- och studiemiljö. Det förutsätter bland annat att planen för nybyggnationer och renoveringar ska utgå från kostnadseffektivitet, samtidigt som miljön och de pedagogiska förutsättningarna för barn, elever och personal ska vara bästa möjliga.

– De satsningar vi gör inom skolan ska naturligtvis vara hållbara ekonomiskt, men vi behöver också vara kloka i våra prioriteringar, så att vi inte gör avkall på sådant som skapar kvalitet och bra förutsättningar för lärande och ökad måluppfyllelse, säger Monica Lundin (L), barn- och utbildningsnämndens ordförande.

Minskad segregation och jämnare kvalitet

Genom centrala placeringar av skolor, i synnerhet högstadieskolorna, vill man öka möjligheten för elever och vårdnadshavare att välja vilken skola som helst, oavsett var man bor.

– Vi vill i högre utsträckning ha högstadieskolor som är avståndsmässigt tillgängliga för alla elever istället för skolor i ytterkanten av Borlänge. Andra kommuner som satsat på det sättet har konstaterat minskad segregation och jämnare kvalitet i skolorna och det är precis det vi vill uppnå, säger Lars Walter, chef för bildningssektorn.

En skola i centrala Borlänge

Utifrån den tanken föreslår skolledningen även att man satsar på en skola i centrala Borlänge istället för den som planerats i den nya stadsdelen Jakobsdalen.

– En skola i centrum är än så länge bara på planeringsstadiet, men vi är helt överens om att en högstadieskola i Jakobsdalen inte minskar segregationen, utan tvärtom bidrar till att den ökar, säger Monica Lundin (L), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Dialog med medarbetare och Borlängebor

Den föreslagna flytten av Hagagymnasiet och Forssaklackskolan kan ske tidigast 2025/2026. Ett inriktnings- och investeringsbeslut förväntas tas av kommunstyrelsen i samband med att man fastställer investeringsbudgeten. Innan dess vill politikerna och skolcheferna ha dialog med de som berörs av den eventuella förändringen.

– Frågor som berör skolan skapar engagemang hos både Borlängebor och medarbetare. Det engagemanget vill vi självklart fånga upp och vi kommer därför bjuda in till dialog i olika former, säger Jan Bohman (S), kommunstyrelsens ordförande.

Lokalförsörjningsplan för Borlänges förskolor och skolor

För att uppnå detta så har den politiska majoriteten sedan en tid initierat ett arbete med en lokalförsörjningsplan för skolan. Arbetet har mynnat ut i en utredning med förväntan om att den pekar på åtgärder för att:

  • Garantera att vår växande kommun fyller det behov vi har av skollokaler.
  • Skapa moderna lokaler som kan bidra till att höja måluppfyllelsen.
  • Säkerställa ekonomisk hållbarhet.
  • Skapa en god arbetsmiljö för lärare och elever.
  • Öka jämlikheten, likvärdigheten och minska segregationen.
  • Öka den sociala hållbarheten.

Utredningens huvudfokus är en bättre skola i vår stad – utredningen ska peka på en jämlik och likvärdig skola, som även minskar segregationen.